Tid

Har tänkt länge att jag skulle skriva om det här med tid, eller snarare bristen på den. Typiskt nog så blev det så att jag sitter upp sent på kvällen och skriver om det här ämnet. Har ägnat kvällen åt att förbereda inför att åka till Stockholm i morgon och nu blev det ändå sent så det kan lika gärna bli ännu senare innan jag går och lägger mig, tänker jag.

Jag har blivit en av de där människorna för vilken kalendern är en bibel. I min kalender är de flesta dagar väldigt noga planerade. Ofta även helgerna. Det är så klart ett frivilligt val, jag skulle kunna sluta försöka hinna med så mycket. Men oftast är det inget problem, dagarna tuffar på och jag får mycket gjort.

Ibland kommer dock de där stunderna när jag känner att jag missar saker. Eller inte missar egentligen, snarare att jag skulle vilja finnas i flera olika versioner, göra ännu fler saker. Det hände senast i söndags. Då hade jag velat att en variant av mig hade kunnat käka pizza och se på film med vänner. En annan hade kunnat åka på söndagsmiddag hos föräldrarna. Den tredje hade kunnat spela in med bandet. Det var så många olika val jag hade. Mitt förstahandsval blev att spela in med bandet, vilket känns viktigt och alltid är lika kul. Men det slet i mig av att behöva skippa de andra alternativen. Det kändes trist.

Samma sak kan hända på vardagar så klart. Då är det oftast jobb som står i vägen för spontana sociala aktiviteter. Jag har ibland tänkt att jag borde inte ta på mig så mycket, jag borde ha ett mer ”vanligt” liv där jobbet inte spiller över på fritiden. Men det är ju så roligt också, det mesta jag gör. Vet inte om jag skulle palla att dra strikta gränser. Jag tror att jag helt enkelt skulle bli uttråkad då.

När jag var bekymrad i söndags slog det mig samtidigt hur tacksam jag är över att ha alla de där alternativen. Att ha en massa människor som gärna vill umgås och göra saker med mig. Det är otroligt lyxigt. Jag hoppas att alla de personerna förstår att jag är glad över att de finns, att de hör av sig. Ingen nämnd, ingen glömd.

Så vad vill jag säga egentligen? Jo mest att jag ÄR en person som alltid har fullt upp och att jag har svårt att ändra på mig. Men jag hoppas att ni förstår mig ändå.

Ska sluta med en bild på Kicki som har de garanterat snyggaste glajjorna i Umeå OCH Stockholm. Äkta spektakel-glajjor, we love them! Ses imorrn vännen 🙂

1 kommentar (+lägga till din?)

  1. puppy
    Maj 09, 2012 @ 07:40:44

    Ett skönt i-landsproblem, men dock störande ändå. Önskar också man kunde klona sig. Eller lära sig att sakta ner ibland. Vin, jazz och choklad senast kl 20.00 är mitt bästa recept hitills.

    Fick plötsligt First Floor Powers låt Time time på hjärnan:

    I spit out my chewing gum it just makes me hungry, not
    Fresh no! So what’s next, huh? I better find an appartment, need
    Help with the rent ‘cause I’m poor oh! It’s nothing new, well I know
    At night when I’m sleepy I think about moves to be done, ya!
    So I get up and write m down.
    The watch that I’m wearing: The clock work runs fine.
    Is it my heart that’s ticking? Or is it the time?

    Time time, you’ve never had it, Time time, you will find it
    Time time, you’ve never had it but you will soon
    Time time, you’ve never had it, Time time, you will find it
    Time time, you’ve never had it but you will soon

    sålänge du har tid att träffa mig ibland är jag nöjd 😉

    Svara

Lämna en kommentar